På kvällens fullmäktige kommer budgetramarna för 2015 att fastslås. Centern har aviserat att de anser att kommunen har för mycket pengar att röra sig med – de vill sänka skatten. Inte bara en gång, utan 3 år i rad. Då är frågan vad de andra partierna gör för bedömning av budgetläget för kommunen. Har Nordanstig den goda ekonomin att vi kan sänka skatten utan att det får konsekvenser för verksamheterna? Är skolan, vården och omsorgen av en så god kvalitet att vi tryggt kan sänka kraven på kvaliteten?
Det är kvinnor som har fått betala mest för alliansregeringens politik. Med osäkra jobb och med sämre hälsa. Vänsterpartiet presenterar kampanjen ”Den nya feministiska vågen” för att sätta de feministiska frågorna på dagordningen.
För Vänsterpartiet är kollektivtrafiken en prioriterad fråga. En stor del av Nordanstigs kollektivtrafik upphör under sommarlovet då skolorna har stängt.
Ingen har väl kunnat undgå att märka att det är supervalår i år: både Europaparlamentsval och nationella val (och såklart kommun- och landstingsval). Vänsterpartiet i Nordanstig har i de senaste valen fått många röster, vilket vi tackar för, men nu skulle vi behöva bli fler.
På morgondagens kommunstyrelsemöte finns ett ärende som är otroligt stort och övergripande. Ett ärende som, om det bifalls, kommer påverka hela kommunens organisation. Kommunchefen har fått i uppdrag att se över kommunens organisation för att skapa en mer effektiv tjänstemannaorganisation. Så långt är allt gott och väl.
Jan Forsmark, projektledare för Omställning Sverige
Jan Forsmark, föreläste i Hudiksvall om vad nätverket Omställning Sverige sysslar med. Det handlar om att ställa om samhället så att det blir mer energisnålt och uthålligt. För att vi i framtiden ska ha – en framtid.
Jan Forsmark, projektledare för Omställning Sverige, var i tisdags i Hudiksvall och föreläste. Han var inbjuden av JAK:s lokalgrupp för att berätta om hur den globala folkrörelsen arbetar. Genom att inspirera varandra så har vi nu i Sverige över 540 medlemmar och 20 lokalgrupper, som arbetar med dessa viktiga frågor. Det globala nätverket; Transition Towns, finns i 14 länder och har totalt 170 lokalgrupper.
Peak Oil – eller som det heter på svenska: oljetoppen, är något som forskarna nu verkar ense om redan har hänt. Det innebär i korthet att oljan inom en snar framtid kommer att ta slut. Redan idag så konsumerar vi mer olja än vad som hittas. Och ju fler som, med en högre levnadsstandard, får möjlighet att köpa bil och konsumera olja på annat sätt, desto snabbare når vi slutet. Det vettigaste vi kan göra är att försöka förbereda oss själva och samhället på ett fortsatt liv efter oljans slut.
Hur ska då det gå till? Tja, Forsmark menar att vi måste inrikta oss på att handla mer lokalt odlade grönsaker. Vi måste också börja tänka i andra banor när det gäller vad som kommer att efterfrågas. Andrahands-marknaden för bensin/dieseldrivna bilar kommer att försvinna. Ingen vill ha en bil som det inte finns bränsle till. Samma sak med etanolen. I ett framtida jordbruk, utan fossila bränslen kommer man att vara tvungen att klara sig utan konstgödning, vilket får till följd att alla jordbruksmark måste användas för odling av mat. Att odla bränsle på sådana områden är lyx.
Att bo på landsbydgen är både en fördel och nackdel. Nackdelen är självklart transporterna. Hur ska vi kunna transportera oss till och från våra arbeten när det inte finns bränslen? Tja, kanske finns lösningen bland några nya uppfinningar, eller kanske i någon gammal? Gengasbilen kanske får ett uppsving. Åtminstone finns det de som tror det, och här har vi ju gott om ved och pellets, så det ska ju inte vara något problem. Fördelen är att de allra flesta har möjlighet att odla, eller har en granne som kan odla. Vi får nog vänja oss av med färska gurkor från Holland, mitt i vintern, och nöja oss med lagringståliga grönsaker som kålrot och potatis. Eller varför inte ta och damma av den hederliga gamla konserveringsgrytan och göra hemmagjord ratatouille?
Intresset för föredraget var stort. Där var folk både från Hudiksvall och Nordanstig, såväl som från Söderhamn och Sundsvall. Vi får se om det bildas några lokalgrupper. Intressant var också att höra om den vision som Sundsvalls kommun har om ett fossilfritt samhälle. Det och mycket annat fick man veta under fikat som serverades efteråt.
Mer information om nätverket hittar du på: www.transitionsweden.se
Ett räntefritt studiemedelssystem enligt JAK-modellen blir i längden självförsörjande och frigör pengar för staten. Pengar som man kan satsa på högre kvalitet på utbildningen, men också på ett högre studiebidrag för att ge dagens studenter samma möjligheter som gårdagens hade.
Anta att du har en god vän
och behöver låna pengar. Du ber att få låna av henne. Efter ett tag
betalar du tillbaks lånet. Eftersom ni är goda vänner tar hon ingen
ränta för lånet. Vid ett annat tillfälle är det hon som får hjälp av
dig och då är det lika självklart att du inte tar betalt för det.
Anta
att du hör till en hel generation studenter som alla behöver studielån.
Ni ber er föräldra-generation om lån. De lånar er pengarna och ni
betalar igen när ni studerat klart och kan försörja er. Men det kommer
ännu en generation efter din. De behöver också låna. Ni fick hjälp av
en föräldrageneration eftersom ni var först. Nu kan ni återgälda det
genom att hjälpa dem som kommer efter er. Genom att spara på ett
särskilt sparkonto samtidigt som ni återbetalar era lån blir det pengar
som kan lånas ut till de efterkommande. När era studielån är
återbetalda blir också de sparade pengarna fria och ni kan göra vad ni
vill med dem.
Ni
betalar ingen ränta på det ni lånar och ni får inget för det ni sparar.
Ändå vinner ni på det eftersom det är billigare än vanliga studielån.
Dessutom kan ni bli skuldfria snabbare. Det är det som är finessen med
många goda vänner. När man hjälps åt kan man ibland hitta väldigt
smidiga lösningar.
JAK Medlemsbank har gjort på ett
liknande sätt i över fyrtio år. Det är inte svårt och det är väl
beprövat. Regeringen godkände vårt räntefria sparlånesystem 1997 då vi
fick vårt banktillstånd. Nu tycker vi att det är dags att börja
tillämpa systemet också på andra områden. Och det är svårt att tänka
sig en bättre tillämpning än just studielån. Alla skulle vinna utom de
på kapitalmarknaden som idag tjänar pengar på det statliga
studiemedelssystemet. Hur skulle det kunna gå till i praktiken? Enklast
är om staten spelar rollen av föräldragenerationen. De kan enkelt dra
igång systemet genom att skjuta till ett kapital under några år. Det
kan sedan plockas ut igen när systemet rullar av sig självt med de
studenter och f.d. studenter som då finns i systemet.
