Skip to main content

Författare: nordanstig

Omställning av samhället

Jan Forsmark, projektledare för Omställning Sverige
Jan Forsmark, projektledare för Omställning Sverige

Jan Forsmark, föreläste i Hudiksvall om vad nätverket Omställning Sverige sysslar med. Det handlar om att ställa om samhället så att det blir mer energisnålt och uthålligt. För att vi i framtiden ska ha – en framtid.

Jan Forsmark, projektledare för Omställning Sverige, var i tisdags i Hudiksvall och föreläste. Han var inbjuden av JAK:s lokalgrupp för att berätta om hur den globala folkrörelsen arbetar. Genom att inspirera varandra så har vi nu i Sverige över 540 medlemmar och 20 lokalgrupper, som arbetar med dessa viktiga frågor. Det globala nätverket; Transition Towns, finns i 14 länder och har totalt 170 lokalgrupper.

Peak Oil – eller som det heter på svenska: oljetoppen, är något som forskarna nu verkar ense om redan har hänt. Det innebär i korthet att oljan inom en snar framtid kommer att ta slut. Redan idag så konsumerar vi mer olja än vad som hittas. Och ju fler som, med en högre levnadsstandard, får möjlighet att köpa bil och konsumera olja på annat sätt, desto snabbare når vi slutet. Det vettigaste vi kan göra är att försöka förbereda oss själva och samhället på ett fortsatt liv efter oljans slut.

Hur ska då det gå till? Tja, Forsmark menar att vi måste inrikta oss på att handla mer lokalt odlade grönsaker. Vi måste också börja tänka i andra banor när det gäller vad som kommer att efterfrågas. Andrahands-marknaden för bensin/dieseldrivna bilar kommer att försvinna. Ingen vill ha en bil som det inte finns bränsle till. Samma sak med etanolen. I ett framtida jordbruk, utan fossila bränslen kommer man att vara tvungen att klara sig utan konstgödning, vilket får till följd att alla jordbruksmark måste användas för odling av mat. Att odla bränsle på sådana områden är lyx.

Att bo på landsbydgen är både en fördel och nackdel. Nackdelen är självklart transporterna. Hur ska vi kunna transportera oss till och från våra arbeten när det inte finns bränslen? Tja, kanske finns lösningen bland några nya uppfinningar, eller kanske i någon gammal? Gengasbilen kanske får ett uppsving. Åtminstone finns det de som tror det, och här har vi ju gott om ved och pellets, så det ska ju inte vara något problem. Fördelen är att de allra flesta har möjlighet att odla, eller har en granne som kan odla. Vi får nog vänja oss av med färska gurkor från Holland, mitt i vintern, och nöja oss med lagringståliga grönsaker som kålrot och potatis. Eller varför inte ta och damma av den hederliga gamla konserveringsgrytan och göra hemmagjord ratatouille?

Intresset för föredraget var stort. Där var folk både från Hudiksvall och Nordanstig, såväl som från Söderhamn och Sundsvall. Vi får se om det bildas några lokalgrupper. Intressant var också att höra om den vision som Sundsvalls kommun har om ett fossilfritt samhälle. Det och mycket annat fick man veta under fikat som serverades efteråt.

Mer information om nätverket hittar du på: www.transitionsweden.se

Dags för ett nytt studiemedelssystem

Ett räntefritt studiemedelssystem enligt JAK-modellen blir i längden självförsörjande och frigör pengar för staten. Pengar som man kan satsa på högre kvalitet på utbildningen, men också på ett högre studiebidrag för att ge dagens studenter samma möjligheter som gårdagens hade.

Anta att du har en god vän
och behöver låna pengar. Du ber att få låna av henne. Efter ett tag
betalar du tillbaks lånet. Eftersom ni är goda vänner tar hon ingen
ränta för lånet. Vid ett annat tillfälle är det hon som får hjälp av
dig och då är det lika självklart att du inte tar betalt för det.

Anta
att du hör till en hel generation studenter som alla behöver studielån.
Ni ber er föräldra-generation om lån. De lånar er pengarna och ni
betalar igen när ni studerat klart och kan försörja er. Men det kommer
ännu en generation efter din. De behöver också låna. Ni fick hjälp av
en föräldrageneration eftersom ni var först. Nu kan ni återgälda det
genom att hjälpa dem som kommer efter er. Genom att spara på ett
särskilt sparkonto samtidigt som ni återbetalar era lån blir det pengar
som kan lånas ut till de efterkommande. När era studielån är
återbetalda blir också de sparade pengarna fria och ni kan göra vad ni
vill med dem.

Ni
betalar ingen ränta på det ni lånar och ni får inget för det ni sparar.
Ändå vinner ni på det eftersom det är billigare än vanliga studielån.
Dessutom kan ni bli skuldfria snabbare. Det är det som är finessen med
många goda vänner. När man hjälps åt kan man ibland hitta väldigt
smidiga lösningar.

JAK Medlemsbank har gjort på ett
liknande sätt i över fyrtio år. Det är inte svårt och det är väl
beprövat. Regeringen godkände vårt räntefria sparlånesystem 1997 då vi
fick vårt banktillstånd. Nu tycker vi att det är dags att börja
tillämpa systemet också på andra områden. Och det är svårt att tänka
sig en bättre tillämpning än just studielån. Alla skulle vinna utom de
på kapitalmarknaden som idag tjänar pengar på det statliga
studiemedelssystemet. Hur skulle det kunna gå till i praktiken? Enklast
är om staten spelar rollen av föräldragenerationen. De kan enkelt dra
igång systemet genom att skjuta till ett kapital under några år. Det
kan sedan plockas ut igen när systemet rullar av sig självt med de
studenter och f.d. studenter som då finns i systemet.

Petra Modée

Äntligen!

I vår lilla kommun finns inte underlag för flera högstadieskolor. Det försämrar endast kvaliteten på undervisningen. En högstadieskola kan också visa sig positivt för samhörigheten i kommunen.

Igår kväll (22 juni) visade sig kommunfullmäktige modiga då de trots ett annalkande val (2010) vågade fatta beslutet om att endast ha EN högstadieskola i Nordanstig. En 7-9-skola i Bergsjö där elever från hela kommunen kommer att gå.
Tråkigt nog var det inte det ”regeringsbärande” partiet som tog detta beslut. Nä, det var Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna som visade kurage. Detta trots att det var Centerpartiets eget förslag (från deras ledamöter i UK-nämnden). Mycket märkligt!
Beslutet innebär en besparing på drygt 1 miljon samt en förbättring av kvaliteten på undervisningen då vi bl.a. kommer att kunna erbjuda fler språkval till alla elever. Det öppnar även upp för samarbete med KomVux, SFI och förhoppningsvis kommer alla barn att vara simkunniga när de går ut nian!
Min förhoppning är också att barnen, i och med att de går på en gemensam skola, ska få en naturlig samhörighet med varandra så att vi i framtiden kanske kan få en riktig Nordanstigs-anda istället för de lokalpatriotiska byakämpar som vi har idag.
Förhoppningsvis kommer detta även att vara positivt för kollektivtrafiken inom kommunen.

Vindkraft – eller inte vindkraft

Centern och socialdemokraterna verkar vara kluvna i frågan om vindkraft. På något annat sätt kan man inte tolka deras beteende. Eller är det tjänstemännen som bestämmer i Nordanstig?

När kommunstyrelsen får upp ett ärende på bordet är det normala att handlingarna skickats ut i förväg. Anledningen är enkel. På så sätt kan vi politiker läsa igenom handlingarna och diskutera ärendena i våra partier så att vi vet vad vi ska tycka på mötena. När då tjänstemännen då och då ändå slänger nya papper på bordet vid sittande möte vill vi ofta bordlägga ärendet för att hinna diskutera igenom det.
När tjänstemännen slänger papprena i bordet och poängterar att vi måste ta ett beslut idag – i morgon är det försent. Ja, då förutsätter vi att det verkligen har varit ont om tid. Så icke i detta fallet med vindkraften. Vi kunde själva konstatera vid en relativt snabb genomläsning att handlingarna var daterade ca 2 veckor innan mötet och naturligtvis hade hunnit med den ordinarie postgången. Det fanns ingen anledning att vi inte skulle ha fått tagit del av handlingarna i förväg. Om det inte är så att tjänstemännen inte vill att vi ska hinna läsa igenom det. Eftersom de vet att vi då kommer att avslå förslaget.
Själva ärendet handlade om ett remissyttrande som Länsstyrelsen ville ha in angående en ansökan om att bygga vindkraftverk på berget mellan Hudiksvall och Nordanstigs kommuner. I kommunstyrelsen har alla partier varit ense om att vindkraft är positivt. Bl.a. så har kommunen gått med i ett vindkraftskollektiv tillsammans med andra hälsingekommuner. Att vi då skulle skicka in ett yttrande som var så negativt skrivet som det som låg framför oss på bordet – ja, det fanns inte på kartan helt enkelt. Istället fick samhällsbyggnadschefen i uppdrag att undersöka om vi kunde få någon veckas uppskov för att hinna skriva om yttrandet.
Vad händer då? Jo, samtidigt som vi fattar det beslutet så tas samma ärende upp i byggnadsnämnden som ett extraärende! Byggnadsnämnden hinner inte heller läsa igenom skrivelsen ordentligt, men har ändå bråttom att godkänna den. Så bråttom att man justerar ärendet omedelbart samt skickar iväg det med faxen …
Detta resulterar i att kommunstyrelsen tvingas till ett extramöte för att i all hast behandla detta ärende. Man konstaterar där att majoriteten anser att vi bör ansluta oss till Miljökontorets slutsatser som mer överensstämmer med kommunstyrelsens åsikter. Detta blir också mötets beslut. Man tar dock inte avstånd från byggnadsnämndens agerande eller yttrande. Vänsterpartiet yrkar då på att kommunstyrelsen ska ta avstånd från byggnadsnämndens yttrande, vilket bifalls.
Slutsatsen som jag drar är att det finns stora och djupa klyftor inom de två stora partierna i Nordanstig: centern och socialdemokraterna. Man vågar dock inte ta tag i problemen. Detta kan bli ett stort problem för Nordanstig som kommun. Om de två största partierna har interna problem som man inte vågar lösa; hur ska man då kunna lösa kommunens ekonomiska problem.
Detta med vindkraften är endast ett symptom. Jag är rädd att vi kommer att få se mycket mer av detta innan något riktigt allvarligt händer.

Finanskrisen

Finanskriser är ständigt återkommande i det kapitalistiska samhället. I Nordanstig borde vi ta tillfället i akt och använda den till att utveckla våra samhällen så att de är mer anpassade till framtiden. Att dra ner på antalet skolor är positivt för alla; det skapar utrymme för satsningar på andra områden som kultur, näringsliv och naturen.

Det kapitalistiska samhället domineras av tron på marknadens balanserande krafter. Då och då tappar de dock balansen och det visar sig i världsomspännande kriser av olika slag.

Genast börjar ropen skalla på statliga garantier, bidrag och satsningar av olika slag. Varför är det så självklart för dessa marknadskåta ekonomer att staten ska in och stötta deras företag när det går dåligt, men aldrig vara med och dela på vinsten när det går bra?

Regeringen menar att det inte är aktuellt att staten går in och tar över Volvo. ’Staten ska inte äga företag” menar man. ”Staten är ingen bra ägare” säger man också. Jag menar tvärtom. Staten är en otroligt duktig ägare. Med staten som garant för Volvo kan deras kompetens användas till visionära projekt som förhindras inom marknadsekonomin eftersom man där premierar kortsiktiga vinster. Staten kan utveckla framtidens fordon; snabba tåg, bilar som går på vatten och annat som man inte ens vågar försöka utveckla inom den marknadsdrivna ekonomin eftersom det endast ger långsiktiga vinster. Vinsterna består kanske inte heller av aktieutdelningar i form av pengar som brukligt är, utan av en ren miljö, uthållig infrastruktur och en framtid att tro på.

Hur påverkas då vi i Nordanstig av detta? Ja, här finns inga storföretag som det är intressant att ha ett statligt ägande i, men många småföretag är underleverantörer till större företag och de drabbas naturligtvis negativt vid dessa kriser. Här är det viktigt att kommunen kan hjälpa till med allt det som företagarna kan behöva hjälp med; myndighetskontakterna ska vara smidiga; här ska finnas ett underlag för kompetent personal och infrastruktur i form av industri- och kontorslokaler, el, vatten, avlopp, bredband i den utsträckning som företagarna har behov, vägar, järnvägar och hamnar.

Att då bromsa ekonomin och lägga ner musikskolan ger oerhört negativa signaler. Musikskolan kostar i sammanhanget inte många kronor, men är en stor symbolfråga och det är förvånande att centerpartiet så hårt håller fast vid sitt vallöfte om att inte lägga ner någon skola, att man offrar musikskolan för den sakens skull.

Samtidigt ska man ha klart för sig att detta inte på något sätt löser skolans problem. De måste ändå dra ner på kvaliteten för att få plats i den trånga budgetkostymen. Nä, det enda raka är att man vågar ta strukturella beslut. Vi har inte underlag för de skolor som vi har idag. Både ekonomin och kvaliteten blir lidande. Ni gör både föräldrar och barn en björntjänst när ni behåller alla skolorna. Det är klart att man vill att den egna skolan ska vara kvar, men till vilket pris?

Ta tillvara på den möjlighet som finanskrisen ändå är. Nu finns ett medvetande om hur allvarlig den ekonomiska krisen är och därför kan man skära ner på antalet skolor för att anpassa skolstrukturen till elevunderlaget. Och för guds skull; ta tillbaka musikskolan!

Landsbygden behöver Apoteken

Återigen har den moderatledda regeringen kommit med ett förslag som på sikt riskerar att utarma landsbygden.

Det är billigt att handla på Apoteket i Sverige jämfört med andra länder som har privata apotek. Den svenska apoteksmodellen är en succéhistoria där priserna kan hållas nere samtidigt som vi har en väl fungerande distribution och tillgänglighet i hela landet. Nu riskeras det här att slås sönder helt.

Regeringens förslag att avskaffa apotekets monopol på försäljning av läkemedel kommer att innebära sämre service och högre priser, särskilt för oss på landsbygden.

De mest lönsamma delarna av apoteket kommer snabbt att köpas upp av stora kedjor medan det allmänna lämnas kvar med de olönsamma delarna. Så blev det i Norge där man genomfört en liknande process nyligen. Där är det ett par stora kedjor som dominerar marknaden och priserna har stigit.

Regeringen Reinfeldt vill att staten enbart ska garantera distribution av läkemedel i inledningsskedet. Det betyder att tillgängligheten på landsbygden blir sämre och att måste åka längre för att hämta ut våra recept. Med sämre tillgänglighet kommer även priserna att stiga. Landsbygden kommer att drabbas hårt. Apoteket spelar en livsavgörande roll för många människor. Därför bör vi behålla apoteksmonopolet.

Petra Modée

Valfrihet på riktigt

Vi i vänstern vill ha en valfrihet som utgår ifrån folkets behov. Debatten i Nordanstig och i Sverige har länge präglats av ett kapitalistiskt synsätt där borgarnas valfrihet inom vård och omsorg egentligen endast handlar om vem som skall tjäna pengarna.

Dagens situation

När fullmäktige i Nordanstig den 31 mars återremitterade borgarnas förslag om att privatisera delar av omsorgen var det ett klokt beslut och vi hoppas att de hinner besinna sig.

Vi inom vänstern är allvarligt oroade för den privatiseringsvåg sköljer över landet. För att garantera alla människors rätt till en god omvårdnad är det viktigt att låta omsorgsverksamheten stanna inom det offentliga. Vi vill att våra skattepengar skall satsas på att utveckla den offentliga vården istället för att gå till aktieutdelningar.

Borgarna pratar om att privatiseringen av omsorgen skall öka valfriheten för den enskilde men vad är det egentligen för valfrihet de erbjuder? Den enda möjlighet den enskilde får är möjlighet att välja vilket företag som skall utföra en tjänst, ingen valfrihet av innehållet i tjänsten. Det som begränsar innehållet är det som en biståndsbedömning begränsar oavsett privat eller offentlig vård.

En falsk bild

Det är inte mycket som talar för att den privata vården skulle vara bättre. I rapporter har det framkommit att anhöriga, inom den privata vården, larmar om att deras anhöriga inte får den vård de är berättigad till. De får inte komma ut i den grad som de är berättigade till, liggsår och fallolyckor har också ökat.

Vem tror på en överromantiserad idyll av små omsorgsföretag? Idag finns det fyra stora företag som har 70 % av den privata vårdmarknaden i Sverige. Naturligtvis drivs inga av dessa företag på ideell basis utan det är företag som har ett vinstintresse. När man i Nordanstig talar om alternativa vårdformer, är risken stor att något av dessa företag kommer att, om inte på en gång utan så småningom, ta över den mesta omsorgsverksamheten. Våra skattepengar går då inte tillbaka till kommunen utan går till storföretagens aktieägare som i många fall inte ens betalar skatt i Sverige, de är nämligen multinationella. Det får till följd att våra pengar försvinner utomlands och Sverige blir fattigare som nation. Vad blir det då mer för konsekvenser av att privatisera vård och omsorg?

Jo, kollektivavtalen riskerar att helt försvinna. I kommuner där omsorgen lagts ut privat är det flera företag som inte har några sådana avtal. För att tjäna pengar och göra vinst pressas lönerna ner på personalens bekostnad.

Meddelarfriheten, en självklarhet för offentligt anställda, försvinner helt. De anställda kan t o m tvingas skriva på lojalitetsavtal vid anställningen vilket innebär att om de upptäcker missförhållanden begår de ett lagbrott om de slår larm.  Lex Sara hade aldrig kommit till i ett privat företag.

Vi har alternativet

Vi i vänstern har ett ansvarsfullt alternativ för omsorgen som verkligen sätter valfriheten inom vården i centrum. Vi vill att Nordanstigs kommun ska ha en biståndsbedömning som är mer flexibel. Där de som behöver omsorg själva har möjlighet att disponera en viss del av sin omsorgstid. Detta skulle innebära att de själva till viss del kan välja vad man vill ha hjälp med. Det här systemet ger vårdtagarna valfrihet samtidigt som man inte dränerar kommunens kassa på bekostnad av privata företag. Det är du och jag som betalar kommunens kostnader via vår skattsedel. Låt kommunen sköta det arbetet och ge vårdtagarna möjlighet att välja VAD de vill ha hjälp med.

Det är riktig valfrihet.

Carina Malmborg
Petra Modée

Betalningssystemet – en infrastruktur

De få kommersiella affärsbankernas oligopolställning på finansmarknaden i Sverige utestänger andra alternativ att verka på jämlika villkor.

Betalningssystemet är en infrastruktur som borde ligga under demokratiskt ansvar.

Att det skall gå att flytta personer och gods på vägarna är ett ansvar som samhället har tagit på sig. Detta gäller däremot inte när det handlar om att flytta pengar. Det är en uppgift där ansvaret lämnats till privata intressen. Detta är orimligt. Det borde vara självklart att samhället ansvarade för att det finns ett betalningssystem som är öppet för alla.

När man köper en vara så kan leverantören räkna med att det finns ett väl fungerande transportsystem för godset. Det finns vägar, järnvägar och flygplatser som tillsammans bildar en infrastruktur i samhället. Denna är tillgänglig för alla och fungerar under samhällets demokratiska ansvar.

När man skall betala varorna, så finns det däremot inget motsvarande offentligt ansvar för att man kan flytta pengarna. Då är det privata aktörer – banker – som tillhandhåller detta. De bestämmer villkoren, och priserna, när man använder systemen. En grundläggande funktion, som är absolut nödvändig för att samhället skall fungera, ligger alltså utanför det gemensamma demokratiska ansvaret. Detta ger en enorm makt och en säker inkomstkälla till några få aktörer.

Vikten av att betalningssystemet alltid fungerar har nyligen uppmärksammats av Riksrevisionen i en rapport (RiR 2007:28), som kan hämtas på adressen: https://www.riksrevisionen.se gå till Sök rapport och sök på Beslutsdatum 2007-12-10. Där diskuteras inte betalningssystemet som en infrastruktur som borde ligga under demokratiskt ansvar. Den frågan borde bli föremål för debatt.

Kåre Olsson
Ordförande i JAK Medlemsbank

 

Budgeten för 2008

När kommunfullmäktige hade att ta ställning till nästa års budget så var det ingen rolig läsning. Årets misshushållning gör att man har ett oerhört dåligt utgångsläge nästa år. Vänstern varnade för detta redan innan valet.

När kommunfullmäktige röstade igenom budgeten för 2008 så var det inte mycket att glädjas åt, men det fanns heller inte så många val. Framförallt är det UK-nämndens oansvarsfulla beteende under detta år som har gjort att kommunen har stora sparkrav på sig. Endast UK-nämnden måste spara ca 8 miljoner kronor för att budgeten ska hålla.

I samband med budgetdiskussionerna har centern även lagt förslag om en organisationsförändring som innebär att man slår ihop verksamhetsnämnderna till en enda. På så sätt menar man sig spara över 5 miljoner på ett bräde. Det är enligt Stig Eng det enda sättet att  skapa en mer effektiv verksamhetsorganisation. Vi i vänstern är dock avvisande till hans påstående. Vi menar att det i alla organisationer, både kommunala och kommersiella, finns funktioner som delas av alla divisioner eller avdelningar. Till exempel finns det nästan alltid en central lönehantering, personalavdelning, informationsavdelning o.s.v. Stig Eng har offentligt uttalat sig och sagt att det inte kan finnas en verksamhet som styrs av två olika nämnder. Det är tråkigt att han har så liten tilltro till politikernas samarbetsvilja.

Det har inte varit någon omfattande diskussion utanför kommunstyrelsens arbetsutskott under året och förslaget släpptes som en bomb redo att brisera. Centern försökte dock få igenom förslaget i fullmäktige utan att ledamöterna presenterats en konsekvensanalys. Mycket slarvigt! Det var dock strongt av ledamöterna att vägra detta och återremittera ärendet till kommunstyrelsen.

Jag har en gnagande misstanke om att man försökte trumfa igenom organisationsförändringen för att slippa problemet med den ansvarslösa UK-nämnden. Om man klubbat igenom organisationsförändringen till en nämnd så hade med all säkerhet centerns starke man, Sven-Åke Eriksson, blivit ordförande för den. Man hade på så sätt sluppit sparka UK-nämndens ordförande Hans Betulander.

Vänsterns enda företrädare, Carina Malmborg, förklarade tydligt vänsterns ställning och yrkade först för ett avslag för organisationsförändringen. När det blev tydligt att fullmäktige var delat; många ledamöter yrkade återremiss, så tog hon dock tillbaka sitt yrkande för att sälla sig till skaran som röstade för återremiss. Det är tur att det finns ledamöter som har styrka att stå upp och kräva ett ordentligt svar på vilka konsekvenserna blir. Visst är det viktigt att vi vågar fatta beslut om besparingar och förändringar, men de ska inte ske oöverlagt.

Vänstern har, med en dåres envishet, i flera år pläderat för en strukturförändring inom skola/förskola utan att någon har lyssnat. När nu centern äntligen förstår att något måste göras så slänger man sig på första bästa tjänstemannaförslag och försöker rusa igenom fullmäktige genom att hota med underskott om det inte genomförs. Det är fult. Att centern, och även andra partier, inte haft samma framförhållning som vi är ingen ursäkt för att genomdriva förändringar innan man analyserat konsekvenserna av dem.

Mörkläggning i Nordanstig?

Istället för att lösa kommunens allvarliga ekonomiska problem så sysslar allianspartierna med en omorganisation för att mörklägga bristerna.

Nu börjar Stig Eng (c), kommunalrådet i Nordanstig, och hans allierade (m och kd) i Nordanstig visa sina rätta ansikten. Under det första mandatåret har de visat total avsaknad av ansvar och kompetens, speciellt i utbildning- och kulturfrågor. Det har resulterat i ogenomtänkta förslag som inte tjänar något annat syfte än att skapa misstroende och otrygghet i Nordanstig. När skolchefen kommer med olika bergsäkra uttalanden om nedläggningar av olika skolor varje vecka så blir det inte roligt att vara varken förälder eller barn.

De styrande partierna visar en arrogans mot de skattebetalande medborgarna när de slösar bort deras skattepengar. Revisorerna flaggade redan i april till kommunalrådet Stig Eng om att UK-nämnden inte fungerar och att nämnden inte diskuterar strategier för de besparingskrav som är ålagda. Det är en oerhört stark signal om att något är fel. Stig Eng visste att det inte fungerade i UK-nämnden men ändå väljer han att inte ta upp detta i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen som faktiskt har ett ansvar att utöva tillsyn på nämnderna. Varför väljer man att inte lyfta frågan på dagordningen? Är det för att mörklägga och blanda bort korten för kommunfullmäktige och kommunmedborgarna om att samarbetet i alliansen inte fungerar?

Nu vill man genomföra "besparingar" genom att slå samman nämnderna och förvaltningarna till en enda. En nämnd med dubbelt så många ledamöter som tidigare i de bägge nämnderna. Och så erbjuder man mycket gentilt alla partier ordinarie platser i denna nämnd. Är det månne en muta för att försäkra sig om majoritet när förslaget läggs i fullmäktige? Varför vill man på detta sätt ombilda sin regering? Jo, den nuvarande fungerar ju inte och då tar man den enkla vägen och genom en "omorganisation" så slipper man styra bort de obekväma ledamöterna. De kommer antagligen inte att finnas med alls i den nya organisationen. Därmed förhindrar man ju också stora tidningsrubriker och Nordanstig slipper stå i skottgluggen i media.

En sammanslagning av nämnderna omöjliggör även revisorernas uppgift. Hur ska man kunna föreslå fullmäktige att en nämnd INTE får ansvarsfrihet – om nämnden inte finns vid årets slut?

Istället för att omorganisera så måste vi ta nya tag och fokusera på långsiktiga väl genomtänkta lösningar. Titta på olika förslag, ställ dem mot varandra och se till de lösningar som garanterar den bästa kvalitén för kommunmedborgarna på lång sikt. Vill vi att våra barn ska få bra utbildning även i framtiden så måste vi våga ta tuffa beslut.