Skip to main content

Äntligen budgetdags!

Förra året lade Vänsterpartiet till allas förvåning en oppositionsbudget. För första gången i Nordanstigs världshistoria hade ett oppositionsparti lagt ett eget komplett budgetförslag.

Fortsätt läsa

Extra budgetmöte

Vi träffas i partilokalen torsdagen den 23 juni kl. 17.30 för att jobba med kommunbudgeten för 2017.

Alla medlemmar är välkomna!

/styrelsen

Vänsterpartiet lovar extrapengar i höstbudgeten

När regeringen gick ut med sin vårbudget så flaggade Vänsterpartiet även för att det i höstens budget för 2017 skulle komma 10 miljarder extra till landets kommuner och landsting. I reda pengar betyder det 11 extra miljoner kronor för Nordanstigs del.

Tacka Vänsterpartiet för det!

Vår budget föll

Nordanstig är en ovanlig kommun på många sätt. Här hör det till ovanligheten att oppositionen lägger fram ett eget budgetförslag, men egentligen är det ju det minsta som medborgarna/väljarna kan begära av sina respektive partier. För det är ju inte bara vart fjärde år som väljarna vill veta vad partierna tycker i olika frågor.

Att lägga en egen budget ger varje parti möjlighet att visa på vilka alternativa vägar som kommunen kunde tagit. Därför är det tråkigt att Vänsterpartiet var det ända parti som valt att lägga fram ett motförslag till majoriteten.mynt

Det märktes att det var ovanligt – vi fick mycket positiv respons – att oppositionen lägger ett eget budgetförslag. Både politiska motståndare, allmänhet som tjänstemän var positiva till att oppositionen kom med egna förslag. Och kanske beror förtjusningen i att majoritetens förslag inte var en särskilt spännande läsning. Förutom tjänstemännens torra genomgång av siffror och sådant som är planerat att genomföras för nästa år, fanns där inga politiska visioner, inga reformer, ingenting. Under rubriken politiska ambitioner och inriktningar fanns mest floskler, till intet förpliktigande.

Vänsterpartiet tycker att det är tråkigt att majoriteten så totalt verkar sakna politisk vilja. Eller är det kanske ett symptom på att samarbetet inte går så bra? Drar de så åt olika håll att det inte blir något kvar? I så fall är läget allvarligt för Nordanstig.

Tyvärr föll våra tilläggsyrkanden, trots moderaternas försöka att få fullmäktige att skicka dem vidare till kommunstyrelsen för utredning/beredning. Nu är frågan om vi ska skicka dem vidare ändå – nu som motioner – för Nordanstig behöver politisk nydaning.

Dags för ett nytt studiemedelssystem

Ett räntefritt studiemedelssystem enligt JAK-modellen blir i längden självförsörjande och frigör pengar för staten. Pengar som man kan satsa på högre kvalitet på utbildningen, men också på ett högre studiebidrag för att ge dagens studenter samma möjligheter som gårdagens hade.

Anta att du har en god vän
och behöver låna pengar. Du ber att få låna av henne. Efter ett tag
betalar du tillbaks lånet. Eftersom ni är goda vänner tar hon ingen
ränta för lånet. Vid ett annat tillfälle är det hon som får hjälp av
dig och då är det lika självklart att du inte tar betalt för det.

Anta
att du hör till en hel generation studenter som alla behöver studielån.
Ni ber er föräldra-generation om lån. De lånar er pengarna och ni
betalar igen när ni studerat klart och kan försörja er. Men det kommer
ännu en generation efter din. De behöver också låna. Ni fick hjälp av
en föräldrageneration eftersom ni var först. Nu kan ni återgälda det
genom att hjälpa dem som kommer efter er. Genom att spara på ett
särskilt sparkonto samtidigt som ni återbetalar era lån blir det pengar
som kan lånas ut till de efterkommande. När era studielån är
återbetalda blir också de sparade pengarna fria och ni kan göra vad ni
vill med dem.

Ni
betalar ingen ränta på det ni lånar och ni får inget för det ni sparar.
Ändå vinner ni på det eftersom det är billigare än vanliga studielån.
Dessutom kan ni bli skuldfria snabbare. Det är det som är finessen med
många goda vänner. När man hjälps åt kan man ibland hitta väldigt
smidiga lösningar.

JAK Medlemsbank har gjort på ett
liknande sätt i över fyrtio år. Det är inte svårt och det är väl
beprövat. Regeringen godkände vårt räntefria sparlånesystem 1997 då vi
fick vårt banktillstånd. Nu tycker vi att det är dags att börja
tillämpa systemet också på andra områden. Och det är svårt att tänka
sig en bättre tillämpning än just studielån. Alla skulle vinna utom de
på kapitalmarknaden som idag tjänar pengar på det statliga
studiemedelssystemet. Hur skulle det kunna gå till i praktiken? Enklast
är om staten spelar rollen av föräldragenerationen. De kan enkelt dra
igång systemet genom att skjuta till ett kapital under några år. Det
kan sedan plockas ut igen när systemet rullar av sig självt med de
studenter och f.d. studenter som då finns i systemet.

Petra Modée

Finanskrisen

Finanskriser är ständigt återkommande i det kapitalistiska samhället. I Nordanstig borde vi ta tillfället i akt och använda den till att utveckla våra samhällen så att de är mer anpassade till framtiden. Att dra ner på antalet skolor är positivt för alla; det skapar utrymme för satsningar på andra områden som kultur, näringsliv och naturen.

Det kapitalistiska samhället domineras av tron på marknadens balanserande krafter. Då och då tappar de dock balansen och det visar sig i världsomspännande kriser av olika slag.

Genast börjar ropen skalla på statliga garantier, bidrag och satsningar av olika slag. Varför är det så självklart för dessa marknadskåta ekonomer att staten ska in och stötta deras företag när det går dåligt, men aldrig vara med och dela på vinsten när det går bra?

Regeringen menar att det inte är aktuellt att staten går in och tar över Volvo. ’Staten ska inte äga företag” menar man. ”Staten är ingen bra ägare” säger man också. Jag menar tvärtom. Staten är en otroligt duktig ägare. Med staten som garant för Volvo kan deras kompetens användas till visionära projekt som förhindras inom marknadsekonomin eftersom man där premierar kortsiktiga vinster. Staten kan utveckla framtidens fordon; snabba tåg, bilar som går på vatten och annat som man inte ens vågar försöka utveckla inom den marknadsdrivna ekonomin eftersom det endast ger långsiktiga vinster. Vinsterna består kanske inte heller av aktieutdelningar i form av pengar som brukligt är, utan av en ren miljö, uthållig infrastruktur och en framtid att tro på.

Hur påverkas då vi i Nordanstig av detta? Ja, här finns inga storföretag som det är intressant att ha ett statligt ägande i, men många småföretag är underleverantörer till större företag och de drabbas naturligtvis negativt vid dessa kriser. Här är det viktigt att kommunen kan hjälpa till med allt det som företagarna kan behöva hjälp med; myndighetskontakterna ska vara smidiga; här ska finnas ett underlag för kompetent personal och infrastruktur i form av industri- och kontorslokaler, el, vatten, avlopp, bredband i den utsträckning som företagarna har behov, vägar, järnvägar och hamnar.

Att då bromsa ekonomin och lägga ner musikskolan ger oerhört negativa signaler. Musikskolan kostar i sammanhanget inte många kronor, men är en stor symbolfråga och det är förvånande att centerpartiet så hårt håller fast vid sitt vallöfte om att inte lägga ner någon skola, att man offrar musikskolan för den sakens skull.

Samtidigt ska man ha klart för sig att detta inte på något sätt löser skolans problem. De måste ändå dra ner på kvaliteten för att få plats i den trånga budgetkostymen. Nä, det enda raka är att man vågar ta strukturella beslut. Vi har inte underlag för de skolor som vi har idag. Både ekonomin och kvaliteten blir lidande. Ni gör både föräldrar och barn en björntjänst när ni behåller alla skolorna. Det är klart att man vill att den egna skolan ska vara kvar, men till vilket pris?

Ta tillvara på den möjlighet som finanskrisen ändå är. Nu finns ett medvetande om hur allvarlig den ekonomiska krisen är och därför kan man skära ner på antalet skolor för att anpassa skolstrukturen till elevunderlaget. Och för guds skull; ta tillbaka musikskolan!

Landsbygden behöver Apoteken

Återigen har den moderatledda regeringen kommit med ett förslag som på sikt riskerar att utarma landsbygden.

Det är billigt att handla på Apoteket i Sverige jämfört med andra länder som har privata apotek. Den svenska apoteksmodellen är en succéhistoria där priserna kan hållas nere samtidigt som vi har en väl fungerande distribution och tillgänglighet i hela landet. Nu riskeras det här att slås sönder helt.

Regeringens förslag att avskaffa apotekets monopol på försäljning av läkemedel kommer att innebära sämre service och högre priser, särskilt för oss på landsbygden.

De mest lönsamma delarna av apoteket kommer snabbt att köpas upp av stora kedjor medan det allmänna lämnas kvar med de olönsamma delarna. Så blev det i Norge där man genomfört en liknande process nyligen. Där är det ett par stora kedjor som dominerar marknaden och priserna har stigit.

Regeringen Reinfeldt vill att staten enbart ska garantera distribution av läkemedel i inledningsskedet. Det betyder att tillgängligheten på landsbygden blir sämre och att måste åka längre för att hämta ut våra recept. Med sämre tillgänglighet kommer även priserna att stiga. Landsbygden kommer att drabbas hårt. Apoteket spelar en livsavgörande roll för många människor. Därför bör vi behålla apoteksmonopolet.

Petra Modée