Vi i vänstern vill ha en valfrihet som utgår ifrån folkets behov. Debatten i Nordanstig och i Sverige har länge präglats av ett kapitalistiskt synsätt där borgarnas valfrihet inom vård och omsorg egentligen endast handlar om vem som skall tjäna pengarna.

Dagens situation

När fullmäktige i Nordanstig den 31 mars återremitterade borgarnas förslag om att privatisera delar av omsorgen var det ett klokt beslut och vi hoppas att de hinner besinna sig.

Vi inom vänstern är allvarligt oroade för den privatiseringsvåg sköljer över landet. För att garantera alla människors rätt till en god omvårdnad är det viktigt att låta omsorgsverksamheten stanna inom det offentliga. Vi vill att våra skattepengar skall satsas på att utveckla den offentliga vården istället för att gå till aktieutdelningar.

Borgarna pratar om att privatiseringen av omsorgen skall öka valfriheten för den enskilde men vad är det egentligen för valfrihet de erbjuder? Den enda möjlighet den enskilde får är möjlighet att välja vilket företag som skall utföra en tjänst, ingen valfrihet av innehållet i tjänsten. Det som begränsar innehållet är det som en biståndsbedömning begränsar oavsett privat eller offentlig vård.

En falsk bild

Det är inte mycket som talar för att den privata vården skulle vara bättre. I rapporter har det framkommit att anhöriga, inom den privata vården, larmar om att deras anhöriga inte får den vård de är berättigad till. De får inte komma ut i den grad som de är berättigade till, liggsår och fallolyckor har också ökat.

Vem tror på en överromantiserad idyll av små omsorgsföretag? Idag finns det fyra stora företag som har 70 % av den privata vårdmarknaden i Sverige. Naturligtvis drivs inga av dessa företag på ideell basis utan det är företag som har ett vinstintresse. När man i Nordanstig talar om alternativa vårdformer, är risken stor att något av dessa företag kommer att, om inte på en gång utan så småningom, ta över den mesta omsorgsverksamheten. Våra skattepengar går då inte tillbaka till kommunen utan går till storföretagens aktieägare som i många fall inte ens betalar skatt i Sverige, de är nämligen multinationella. Det får till följd att våra pengar försvinner utomlands och Sverige blir fattigare som nation. Vad blir det då mer för konsekvenser av att privatisera vård och omsorg?

Jo, kollektivavtalen riskerar att helt försvinna. I kommuner där omsorgen lagts ut privat är det flera företag som inte har några sådana avtal. För att tjäna pengar och göra vinst pressas lönerna ner på personalens bekostnad.

Meddelarfriheten, en självklarhet för offentligt anställda, försvinner helt. De anställda kan t o m tvingas skriva på lojalitetsavtal vid anställningen vilket innebär att om de upptäcker missförhållanden begår de ett lagbrott om de slår larm.  Lex Sara hade aldrig kommit till i ett privat företag.

Vi har alternativet

Vi i vänstern har ett ansvarsfullt alternativ för omsorgen som verkligen sätter valfriheten inom vården i centrum. Vi vill att Nordanstigs kommun ska ha en biståndsbedömning som är mer flexibel. Där de som behöver omsorg själva har möjlighet att disponera en viss del av sin omsorgstid. Detta skulle innebära att de själva till viss del kan välja vad man vill ha hjälp med. Det här systemet ger vårdtagarna valfrihet samtidigt som man inte dränerar kommunens kassa på bekostnad av privata företag. Det är du och jag som betalar kommunens kostnader via vår skattsedel. Låt kommunen sköta det arbetet och ge vårdtagarna möjlighet att välja VAD de vill ha hjälp med.

Det är riktig valfrihet.

Carina Malmborg
Petra Modée

Uppdaterades: 05 nov 2015